Helgen v. 48

Den här helgen har kommit och gått lika snabbt som de flesta, men ändå lyckad. I fredags blev det en tidig kväll på grund av tidig avresa till Edinburgh dagen efter, så blev lite utav ett pyjamasparty och videokväll. De har ett relativt stort utbud av filmer att låna på universitetsbiblioteket med en bra blandning av smala och breda engelska och utländska (dock inga svenska vad jag sett) filmer, så vi brukar se en film i veckan ungefär ihop eller så ser jag en själv med datorn i sängen. Har hittills sett tre av Pedro Almodóvars filmer, och måste säga att de är välgjorda men jag förstår inte direkt vad han vill förmedla med dom, utan känns ofta rätt konstiga. Lördagen gick som tidigare berättat åt helt och hållet till Edinburgh-resan, och jag gick och la mig rätt tidigt.
Idag var jag först uppe vid 10-tiden och gick ner till gymmet. Det är inte det största gym jag har sett, men det funkar och lätt att använda då det bara är tre trappor ner från mitt rum. Söndagmorgnar har ju annars inneburit roddträning, men det har jag sedan två veckor slutat med. För de som kännt mig under större delen av mitt liv är väl inte det någon överraskning direkt. Jag och organiserad verksamhet går ihop som Celtic- och Rangers-fans, för att hålla mig lite till helgens skottska tema. Så kör på nu själv på löpband, roddmaskin och multi-maskinen i gymmet istället. Sen blev det sedvanligt en ganska lång och stor brunch med gröt, äggröra med bacon, tomat och potatisbullar, och en kopp kaffe, för att sen plugga i biblioteket på eftermiddagen.
Efter middagen så var det nära att jag nästan klippte mitt hår, det börjar bli ganska långt, men tog bara bort lockarna i nacken med hjälp av en kompis. Så nu ser det inte lika risigt och lockigt ut där bak iallafall, tänkt spara det lite längre över vintern nu och sen klippa det kort till våren.
Nu på kvällen så var det premiär för den brittiska filmatiseringen av Mankells Wallander med Kenneth Branagh i huvudrollen, har tydligen blivit en boksuccé här. Första avsnittet, av tre, var "Sidetracked" (Villospår) och var faktiskt rätt spännande även fast jag läst boken. Den engelska tv-deckarkänslan känns igen, men väldigt konstigt hur de uttalar många av namnen på personer och platser så man knappt känner igen dom eller förstår någonting alls. Bra söndagskvällsunderhållning dock, så kommer se de andra två kommande veckorna.
Traditionsenligt denna söndag så måste jag ju även avsluta med att spela den här helgens nationalsång:

bob hund - "Helgen v. 48"